tisdag, december 15, 2009

23;28 Se upp för dårarna, dårarna stängs

Något som alltid får mig att bli varm i hela hjärtat är filmen, se up för dårarna. En film som jag såg vintern/våren 2007 med två andra vänner. Hur jag då lärde mig att jag aldrig behövde vara ensam. Var riktig vänskap är. Hur de inte lät mig falla. Ett minne jag gärna går tillbaka till då jag mår som jag gör.
22;10 Göm mig

Jag är tio år igen. Instängd på rummet. Fryser. Känner mig värdelös och usel. Att jag inte klarar utav någon ting. En sådan enkel sak. Hur mitt självförtroende är på botten. Hur en sådan sak får mig att rasera. En nackdel med att bli ledsen är jag jag börjar frysa då. Extremt mycket. Jag är en ältare, ända sen jag var liten har jag legat i min säng om nätterna, tänkt att jag har kunnat göra annorlunda. Vad som jag gjorde fel. Ofta önskar jag att det bara var en dröm. Att imorgon är det borta. Men jag kan inte förtränga och gå vidare. Jag ältar och stannar för stunden. Jag är tio år igen. Mitt självförtroende är tio år igen.

Men imorgon måste jag vara vuxen och göra rätt de jag gjorde fel igår. Jag har ingen som skyddar mig nu. Jag måste stå mittt kast.

måndag, december 14, 2009

20;28 Jag vill vara brun igen.


Var solen ens franne den här sommaren? Jag skyller på jobbet. Förra sommaren var jag åtminstonde solbränd.
13;45 Ettt minsta tecken

Jag sysselsätter mig med att städa och rensa. Slänga ut och spara. Håller mig sysselsatt så jag slipper höra tystnaden och känna paniken att jag inte får tag på personen. Tycker inte om att stå så här handfallen.
11;21 Sonisphere 2010

Om jag säger att Den 7 Augusti ska Alice Cooper, Iggy and the Stooges, Heaven and Hell, Mötlley Crüe, Iron Maiden, Slayer, Anthrax spela i Stockholm. Om jag säger att jag har biljetter dit. Att jag köpte dom idga. Förstår ní hur lycklig jag är?! Jag ska fucking se alla dessa band. På en och samma dag.

söndag, december 13, 2009

21;52 Förlorar sig själv i natt

Nu ligger jag här och är livrädd. Hur verkligheten kommer i kapp en. Hur minnena kommer i kapp en. Hur mycket jag har att bearbeta. Fortfarande. Lägenheten är tom, det är jag och katterna. Utanför är massor med ljus. Fotsteg i trappen. Slammer i lägenheten bredvid. Bankande utanför. Dörrar slås igen. Ännu mer fotsteg.

Jag är livrädd. Måste höja musiken för att inte tappa fattningen. Hur jag hatar detta ljud. Hur de driver mig till vansinne om och om igen. Hur mycket rädlsa och otrygghet jag förknippar dessa ljud med. För länge sen, men ändå känns som inte allt för länge sen, låg jag där tyst och väntade. Räknande fotstegen. En dörr öppnas och jag försöker somna. Antingen blev det odljud och bråk utanför min stängda dörr. Eller så var det tunga, trötta steg, steg utan hopp. Förlorade steg.

Fortfarande är jag livrädd för fotsteg ljud. Även om ingen ska in. Men varje gång förlorar jag mig själv.

20;25 Killswitch Engage - My Last Serenade

"It's your choice, Point the finger
But it's on your head
Your destination is a choice within yourself
Will you rise or become a slave
To self righteousness
Open up your heart and gaze within"

18;56 .. Jag hade ett leende med mig.

Idag räddade en julmarknad mig. Förra veckan var det en spelkväll/myskväll med vännen. Hur jag faller som hårdast då vi säger hej då. Hur jag med all kraft i kroppen att inte börja sakna. För då börjar jag ifrågasätta mig själv och min rädsla blir som starkast. Idag fick jag strosa runt i Gamla Stan med vänner, hälsa på tomten och skratta. Jag slapp vara ensam då vi sa hej då. Hur jag slapp vända hem till en mörk lägenhet och vara själv.

Strosade runt i mörka små vägar, påväg till en utkiksplats över Stockholm. Stå där och frysa. Men inte själv. Spela tombola. Äta varmkorv och provsmaka massor med gosaker. Hur varm jag var i kroppen nu då jag vände hem. Det var inte lika tomt. Jag hade ett leende med mig.

torsdag, december 10, 2009

15;13 New Moon

Igår såg jag New Moon. Stundvis var den bra. Men för det mesta satt jag där och var, ja. Inte bitter. Men sur. Hur den här filmen har hyllats. Hur folk har romantiserat förhållandet. Hur en sådan där kärlek är accepterad. Ingen ser problemet. Tjejen (Bella) kan inte värdesätta sig själv, hur hon säger att hon inte är något. Hur hon om och om igen vill överge sin mänsklighet för att vara med han. Som hon älskar. Hur hon inte kan älska sig själv. Men det pratas det inte om.

Sådana här filmer gör mig sur.

tisdag, december 08, 2009

18;03 Kärnfriska Felicia

Det värsta som finns för mig är att gå till läkaren. Gå till en människa som bestämmer om jag ska få hjälp eller inte. Om jag är värd att lyssnas på. Hela vägen tid ahde jag panik. Om han kommer ändra sin åsikt och vara som alla andra. Det var nära att jag skulle gå av bussen för att kräkas. Paniken var för påträngande.

Men uppföljningen gick bra. Han lyssande på mig. Var glad att jag ahde kommit igång med träningen igen. Att jag gör framsteg. Jag är fortfarande kärnfrisk med ett svagare hjärta. Ett som tycker om att hoppa massor med extra slag. Han skrev ut ett nytt recept så jag har medicinen ett år framöver.

Förhoppningsvis kommer jag inte gåt ill några mer läkare, på minst ett år i alla fall. Annars blir det en lång resa för mig.

måndag, december 07, 2009

18;18 Vilka som är mitt soundtrack of the day.

Jag kan inte fokusera på något, inget alls. Vill läsa min bok, White Line Fever. Den är bra. Men ögonen hänger inte med, hjärnan hinner inte förstå vad bokstäverna bildar för ord. Vad orden berättar för historia.

Jag väljer något enkelt istället. Något som ger mig lugnet. Något jag förstår. Vad orden berättar för historia. Thåström. Bättre verkar än alla lugnande piller här i världen. Jag är rädd inför morgondagen, men jag ska pilla lite med min mp3 nu. Att få välja omsorgsfullt vilka låtar ska få plats. Vilka som ska få ta del av min dag.

torsdag, december 03, 2009

14;58 Världen är täckt av silver stoft


Både igår och idag så har mitt hjärta kaosat rejält. Det enda som har fungerat har varit att sova. Att vara vaken under ett sådant tillstånd är hemsk. Vet inte om det ens räknas som vaken. Jag är paralyserad, apatisk. Vet inte ens om jag blinkar när det är som värst. Men efter sömnen mår jag bättre. Svälj medicinen och sen åka iväg och jobba.

Nu är det rätt mysigt. Hade ställt klockan på två. Diskade, dammsög och skurade golven. Nu sitter jag här i sängen med två katter. Imorgon kommer hunden och en Jimmy. Trångt och mysigt i sängen helt enkelt. Har ännu inte kommit iväg och köpt en större säng. Så jag har kvar min gamla säng som bara är 90.
10;24 Morgonmys


Jag tänkte bädda rent sängen. Men jag var tvungen att anpassa mig. Katten ville mysa istället. Justja, jag har blivit mörkhårig också.
00;02 Äckelfia

Jag har turen att inte få flottigt hår så fort. Brukar nästan alltid tvätta håret var tredje dag. Men nu har det gått sin lilla tid. Funderar starkt på att göra det nu. Men ska nog vänta tills imorgonbitti. Fast jag kommer nog inte kunna sova. Kommer bara ligga och tänka på att det var i fredags jag tvättade håret sist. In i duschen. Genast.